Plugga varje dag, ända fram till jul...

Hej allihop!
Den här veckan har det varit skola som vanligt och det är ganska kallt i skolan fast man har på sig hela uniformen, och halsduk. Det är minst kul att ha lektioner på nedervåningen för alla ytterdörrarna är öppna och det är ingen som har de rummen som hemklassrum så det finns ingen värmekälla alls...

Varje gång innan en lektion börjar måste alla ställa sig upp och på samma gång buga sig för läraren som bugar tillbaka, och sen börjar lektionen. Det är samma sak när vi slutar, läraren säger "nu slutar vi" (direkt översatt blir det "låt oss sluta") och alla ställer sig upp och bugar igen. Varje elev har ett nummer (jag är nummer 38) och det ska man skriva tillsammans med namn och klass på det man lämnar in, det är väl främst för att lättare hålla ordning på alla. På en engelskalektion är det en lärare som har en bunt med stickor och drar ett nummer och så får den personen svara på frågan (det är inte så många som frivilligt räcker upp handen). Det är lite nervöst varje gång numret börjar med "sanjuu" (30)... I fredags på sista lektionen skulle vi kolla på en film om Okinawa under andra världskriget och alla gick till gympasalen och drog på sig allt varmt de hade med sig (kavaj, filt, halsduk) och det är inte bara att ta av sig sina tofflor utan man hade med sig sina gympaskor som man bytte när man gick in. Alla klasser i årskurs två var där och man satt klassvis, i led, i nummerordning! På golvet.

Jag är facinerad över att man kan sova precis överallt, under filmen var det säkert 10 i varje klass som satt och sov och man hörde snusningar lite här och var och lärarna stod runt om och kollade med, men sade inte till någon... Jag menar, vi satt ändå på golvet så det var ingen stol man kunde hasa ner i precis.

Efter skolan blev jag intervjuad av skoltidningen av en kille i min klass, det var intressant! Han ställde frågorna på japanska och jag svarade så gott jag kunde, men ibland fick han förklara på engelska när jag inte fattade. Det roligaste ordet som jag har lärt mig är "tsukutta", det låter som att de säger "skutta" så jag fnissar lite för mig själv varje gång det ordet dyker upp, speciellt på lektionerna. (Det är en verbform av "göra"). Så roligt har jag det på lektionerna!

Men det är väldigt trevligt att få sådana här små brev från min klasskompis som jag var i Osaka med!



Det är ganska positivt att ha en värdmamma som är hemmafru för hon har alltid tid att hjälpa mig och har energi att hitta på olika saker på helgerna, men ibland när man kommer hem efter en lång dag i skolan och bara har lust att lägga sig i soffan och inte göra något alls har hon planerat kvällen för oss... Nu har jag börjat på årskurs två i kanjihäftet, men det är mycket svårare än det första, det verkar som att det går i någon slags bokstavsordning för det kan vara 5 olika kanji på samma sida som läses som "ka" och det är lite svårt att lära sig de fem samtidigt...

Igår var jag hos Misako-sensei och pluggade, det är olika former av verb som gäller... Svårt! Jag trodde inte riktigt på det när jag läste om att det finns massa olika räkneord på japanska beroende på om det rör sig om runda eller platta saker, tunga eller lätta, stora eller små m.m men det är sant! Bilar, cyklar och TV hamnar under en kategori, kläder under en annan, dricka under en tredje och skor och strumpor under en fjärde kategori... Svåååårt! Men jag antar att det går att klara sig med den mest använda formen av räkneord, jag blir nog förstådd ändå :)

På kvällen åt vi tempura (friterad mat) hos obaasan, det var gott men jag var ganska trött... Men när vi kom hem klarade jag att förstå en text för förstaklassare (som det var frågor till) och okaasans pojkvän sade att jag hade lärt mig mycket under det två månader som jag snart har varit här vilket kändes upplyftande! Okaasan sade att eftersom hon pratar med mig varje dag så märker hon inte lika stor skillnad som han som bara är här på helgerna.

Även fast Japan inte är särskilt kristet råder det inte precis någon brist på juldekorationen här, det är tomtar och renar överallt och vissa hus har väldigt mycket ljusdekorationer. Det säljs chokladkalendrar och uppdaterade chokladkalendrar där man får två pappersinslagna godisbitar varje dag fram till jul.


Tyvärr har jag inte fått med mig kameran ut i veckan så det får bli ett kort på utsikten från mitt fönster/balkong :)

Snart är det dags för slutterminsprov och de flesta pluggar som bara den, det är många som måste plugga istället för att kolla på Harry Potterfilmen på bio eller följa med ut på stan... Jag koncentrerar mig på att göra bra ifrån mig på engelskan och fortsätter att plugga japanska och håller tummarna att jag snart kan ha en normal konversation :P

Ha det så bra alla! Fortsätt kommentera!

Kommentarer
Postat av: Familjen i Lindome

hej Lina

Spännande att läsa din blogg, det verkar vara både spännande och jobbigt att vara i i ett annat land.

Du är så modig och tuff som gör detta äventyr. Hoppas du kommer hem full av erfarenheter och upplevelser.

kram Tobias

2010-12-06 @ 17:18:03
Postat av: anita dannstedt

Hej Lina!

Intressant o roligt att följa dig på din upptäcktsfärd genom det japanska samhället. Träffade Maria o Ella på Tindras födelsefest o hörde att du får bo kvar hos din värdfamilj hela tiden. Grattis! Familjen verkar vara ett fynd. Kram mormor o morfar

2010-12-12 @ 22:00:57
Postat av: Sebastian

Brevväxling borde alla hålla på med :D Det får du ta med dig från Shapan

2010-12-19 @ 18:15:34
Postat av: Anonym

Brevväxling borde alla hålla på med :D Det får du ta med dig från Shapan

2010-12-19 @ 18:16:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0